ZykoFox

det har varit många olyckor/självorsakade olyckor här i sommar, och jag har känt alla :/ först var det Kim som tog livet av sig, sen var det bilolyckan med Demby, och nu har en som jag har arbetat med dött i en bilolycka. Han var rätt tungt alkoholiserad tycker jag det verkar som... har sett honom flera gånger denna sommar.

http://www.vk.se/Article.jsp?article=75404

Det är alltid ledsamt när nåt sånt här händer, man önskar att kommunen eller någon kunde gett honom mer hjälp innan detta hände.

Idag har jag för övrigt börjat Komvux... kan inte säga att jag är särskilt exhalterad, men... jag tror att jag kommer att stå ut i alla fall.

Opeppat inlägg, men det får ni leva med

/C

haha, kollar på Nakna Pistolen. Sjukt låg humor men ändå duktigt kul, hehe.

För övrigt så var det Eriks och Torkels tur att tävla i Ordjakten på Tv4, mot varandra. hehe... för Erik gick det helt ok ändå, men ingen av dom vann några pengar...shysstast var ändå när erik svarade "kung Karl den 30:e" på en fråga...haha

Imorgon kära vänner, är det tillbaka till skolbänken för Carl Jonas Emanuel Nordqvist. Men som det ser ut nu så kommer jag inte att behöva sitta så mycket i skolbänken, utan kommer få läsa rätt mycket på distans...så det bör vara chillichill

För övrigt fick jag ett mail idag från en tjej jag träffade i Japan. Hon har inte skrivit alls så jag har trott att jag gjorde ett värdelöst intryck, men uppenbarligen så var det inte så, utan hon hade glömt lösenordet till sitt account. Nu hade hon dock kommit på det igen, så nu skrev hon! Vilket känns bra! Inte för att det spelar så stor roll, men nu slipper jag grubbla över varför hon skulle tyckt att jag var CP :P Iofs funderar jag på en liten japanvisit i vår! ...får se hur dom planerna utvecklar sig... nu är det väl höst och plugg jag får tänka på mest

Idag har jag varit en god medmänniska och hjälpt en Eritreansk familj att flytta till Umeå. Mamma påstod att dom inte hade mycket grejor, men det hela tog 12 timmar :P en heldag med andra ord. Meeen dom blev ju glada att man hjälpte till så, its all good

peace out!

När jag har tråkigt i min ensamhet ibland, så tänker jag bara på Anna efter 2 öl på Hiroshimastationen. hehe :P Tråkigt att man inte kan beama sig tillbaka :( men vad gör man?

Igår var det trevligt. Grill, chill och Yloponomi för hela familjen. Det bjöds på ilska, skratt, svek och tårar. Allt man kan kräva av en fredagskväll. Fast lite missnöjd är jag ändå över att jag missade Burnout-tävlingen i Gullmark :( men vad gör man?

UNNA mig jobb i höst. Allt hänger på det ifall jag ska kunna åka ut på ävfevenetyr när våren nalkas. Nu ska jag röv-komvukza ockå, så jag kommer inte att kunna jobba överdrivet mycket :( men vad gör man?

Jag sitter i en stol som är så dryg, så att det hela troligast kommer att sluta i ryggcancer :( men vad gör man?

Härmed meddelar jag att jag tog mig in på Yloponomprogrammet i Robertsfors! Om 3 år är jag en fullt utbildad Yloponom

"Yloponom - En inom moderområdet kunnig person, speciellt inriktad på vänners och bekantas mödrar."
- ur Nationalencyklopedien

Många sömnlösa nätter har jag grubblat över frågan hur jag tog mig hem över hela centrala Tokyo utan att ha ett minne av det. Hur tog det 2 timmar? Det är inte någonting jag är stolt över, men dessvärre är det en gåta som gäckat mig alltför länge och som kräver en lösning!

Äventyret inleddes med en all-you-can-drink/karaokenatt, som slutade 08 på morgonen.

Här är min starkaste teori hittills:
http://i12.photobucket.com/albums/a234/Inukio/TokyoSubwayMap-2f-1.jpg

Tyvärr kommer vi nog aldrig att få ett svar på vad som hände den där dimmiga morgonen i Mars. Det enda vi får förlita oss på är teorier löst baserade på vaga minnesbilder.

Minnet av en japansk flicka som undrar om jag klarar mig hem
Minnet av konduktören som frågar hur jag mår

Det var sannerligen en morgon att minnas. Eller... inte minnas

Så back on the blogspawt. Jag kommer väl att posta en sisådär 10 inlägg tills jag inser att ingen läser dom, så då lägger jag ner. Men tills dess är det några inlägg kvar, så här kommer det första! Tänkte inleda denna mycket lovande höst (eller hur vare nu?) med ett par insikter.

1. Jag är ändra-plan-mästaren 2000. Jag är expert på att ändra planer. Speciellt mot slutet av sommaren verkar det som. Förra året var det San Fransisco-Stockholm-Robertsfors-planer som ändrades inom loppet av typ 3 veckor. Vilket jag iofs inte ångrar, eftersom att det slutade med att jag åkte till Japan! I sommar har planerna bara ändrats 2 ggr. Stockholm-Robertsfors/jobba-Robertsfors/plugga. Så jag har signat upp mig för några kurser på HJENNINGS! :/ ja, jag vet... ej kul, men det kommer förhoppningsvis att löna sig. Vill man ha kul får man offra att ha tråkigt en stund. Det är insikt nr 1.

2. Det verkar helt omöjligt att göra bra skräckfilmer nuförtiden (om det någonsin har gjorts någon bra skräckfilm.) The Ring var helt ok, och jag tyckte The Others var läskig, iaf första gången. Men jag såg The Fog igår och The Grudge idag. The Fog var lika läskig som farmors sockergrisar, och the Grudge var inte heller speciellt läskig, men det var kul att se lite Tokyo. Vad jag undrar mest över är varför de flesta skräckfilmsregissörer envisas om att ha med massa ungdomar som är alldeles för snygga för att man ska ta dom på allvar, och så ska det alltid finnas en blackguygangsta. Jag menar, The Fog utspelar sig på en fiskar-ö långt bort från ingenstans, och på fiskarbåten jobbar en snubbe som går runt med Rappa-jeans och säger "aaaaight". Jag vet inte, men jag köper det inte. Sen ska de alltid envisas om att spela typ California-punkmusik, som inte enligt mig passar in i en skräckfilm. Aja... man hoppas att det är en trend (som har hållt på i minst 10 år, sen "scream"). Att det verkar vara svårt att göra skräckfilm, är dagens andra insikt.

Och slutligen, dagens citat: "HALLÅ!!! KAN DU KÖPA UT ÅT OSS!?!?" - det desperata utropet från det uttorkade tuffa gänget utanför OK